Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till digitala texter och digitala verktyg. LitteraturgenomgÄngen bestÄr av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lÀrande och hur lÀrare förhÄller sig till dessa. En teoretisk utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare och hur de förhÄller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrÄn frÄgor som berör arbetssÀtt, möjligheter/hinder och pÄverkan frÄn skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhÄllningssÀtt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar bÄde möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvÀrldar, traditionella skriv- och lÀspraktiker som normerande syn pÄ digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förÀndrat nÄgot.

Syftet med studien Àr att fÄ inblick i hur nÄgra matematik- och speciallÀrare pÄ ?entill-en? skolor arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen samt fÄ ta delav nÄgra elevers synpunkter. Studien Àr en kvalitativ studie med ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrande samt ett dilemmaperspektiv pÄ specialpedagogik.Metoddesignen har varit halvstrukturerade intervjuer som dÀrefter analyserats ochgrupperats i fem teman: digitala verktyg anvÀnds som passiva resurser, digitalaverktyg anvÀnds som aktiva resurser, digitala verktyg anvÀnds som kollaborativaresurser, digitala verktyg - möjligheter och begrÀnsningar samt digitala verktyg ochkompetens. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur lÀrare och elevernyttjar de digitala verktygen, kompetens och förmÄga att se möjligheter iundervisningen. FrÀmst anvÀnds de digitala verktygen passivt som inte inkluderar ettsamarbete med andra eller kreativt skapande.

Syftet med studien Àr att undersöka hur modersmÄlslÀrarna förhÄller sig till digitala medier i undervisningen, samt ta reda pÄ fördelarna med att anvÀnda digitala medier som lÀroverktyg. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ studie, dÀr tvÄ observationer och en intervju med en modersmÄlslÀrare anvÀnds som metod. Detta för att fÄ en förstÄelse för vilka uppfattningar som finns kring anvÀndandet av digitala verktyg i undervisningen. Resultatet frÄn undersökningen visar att digitala medier Àr ett pedagogiskt redskap med enorma fördelar. Med hjÀlp av digitala verktyg skapar lÀraren positiva lÀrandesituationer som underlÀttar inlÀrningen för eleverna. Dessutom kan digitala verktyg stimulera inlÀrning och bidra till ökad motivation hos eleverna. Undersökningen visar att det bara finns vinster med att arbeta med digitala medier i undervisningen, dÄ det intresserar och sporrar eleverna till kreativitet och bÀttre arbeten..

Syftet i nedanliggande studie Àr att fÄ kÀnnedom om hur erfarna pedagoger anvÀnder sig av digitala verktyg i undervisningen samt vilka uppfattningar de har av det digitala anvÀndandet i samband med sin egen undervisning och elevernas arbete i skolan. Med hjÀlp av intervjuer har pedagogerna haft möjlighet att sjÀlva bidra med reflektioner och egna erfarenheter kring Àmnet och genom observationer har deras arbete med digitala verktyg studerats i undervisningssammanhang. Detta har sedan analyserats med hjÀlp av en teoretisk anknytning som visat sig att teori och praktik inte alltid stÀmmer överens..

Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

Syftet med studien var att undersöka vilka digitala verktyg som anvÀnds inom matematikundervisningen samt hur de anvÀnds. Vi ville Àven ta del av vad lÀrarna ansÄg om möjligheter och hinder med de olika digitala verktygen inom matematikundervisningen. Det empiriska underlaget bestÄr av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebÀr att vi har anvÀnt oss av bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod för att införskaffa oss data. Den kvantitativa undersökningen bestÄr av en enkÀtundersökning som 37 matematikundervisande lÀrare har besvarat och den kvalitativa metoden bestÄr av fyra intervjuer med verksamma lÀrare som undervisar i matematik. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder de digitala verktyg de har tillgÄng till men behöver mer kunskap för att kunna anvÀnda dessa pÄ ett effektivt sÀtt.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka om lÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder och integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen, samt hur de beskriver de digitala verktygen som stöd att utveckla de matematiska förmÄgorna. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en enkÀtundersökning pÄ fyra kommunala gymnasieskolor i min hemkommun. Mina resultat visar att lÀrarna anvÀnder digitala redskap i arbete med matematik i ganska stor utstrÀckning men eleverna gör inte det. LÀrarna anser att eleverna lÀr sig bÀttre och att digitala verktygen bidrar till att utveckla de matematiska förmÄgorna till ganska stor del men det finns fortfarande en del lÀrare som inte Àr lika positiva till det. Förutom att digitala verktygen ses som en tillgÄng för att kunna utveckla undervisningen kan de ocksÄ skapa problem i form av teknikkrÄngel och distraktion för eleverna, enligt lÀrarna.

De flesta av oss har sÀkert erfarenhet av hur digitala verktyg kan vara en hjÀlp pÄ mÄnga omrÄden i vardagen. Det gÄr att fastslÄ att fler och fler funktioner och tjÀnster i vÄrt samhÀlle digitaliseras pÄ olika sÀtt och i mÄnga yrkesgrupper verkar digitala hjÀlpmedel vara ett sjÀlvklart inslag. Syftet med detta arbete Àr att öka kunskapen om vilken syn musik- och instrumentallÀrare har pÄ anvÀndningen av digitala verktyg i undervisningen. För att uppnÄ detta syfte har jag stÀllt ett antal frÄgor till nÄgra musiklÀrare i olika lÀromiljöer.Resultat visar bland annat att anvÀndandet av digitala hjÀlpmedel styrs till viss del av musikalisk genre, det vill sÀga om en lÀrare arbetar med klassisk musik eller med rock- och popmusik. Tydligt i resultatet Àr ocksÄ att musiklÀrarna vill öka bÄde sin kunskap och sitt anvÀndande av digitala verktyg.En av mina viktigaste slutsatser Àr att de lÀrare som pÄ ett personligt plan anvÀnder digitala verktyg utanför skolan ocksÄ anvÀnder dem i sin undervisning..

I denna studie har vi tittat pÄ hur digitala verktyg kan anvÀndas i musikundervisningen. Vi har undersökt hur digitala verktyg pÄverkar musiklÀrares arbetssituation och elevernas kompetens. De metoder vi anvÀnt för att samla in datamaterial Àr kvalitativa intervjuer och observationer. För att fÄ en sÄ bred förstÄelse som möjligt har vi inhÀmtat empiri frÄn musiklÀrare, elever och oss sjÀlva i vÄr egen roll som lÀrare. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med sex musiklÀrare och tvÄ gymnasieelever.

Denna studie syftar till att, ur ett multimodalt perspektiv, fÄ kÀnnedom om hur digitala verktyg anvÀnds av lÀrare i undervisningssyfte pÄ Södertörns högskola, samt studenters instÀllning till de medietekniska hjÀlpmedlen. Detta har gjorts med hjÀlp av observationer, intervjuer och enkÀtundersökningar som genomfördes med lÀrare och studenter.Det resultat som observationerna gav stÀmde överens med resultatet frÄn intervjuer och enkÀtundersökningar. Studien visar att digitala verktyg anvÀnds sparsamt av lÀrare pÄ högskolan. FörelÀsningar med PowerPoint-presentationer som i stort sett enbart innehöll text och bilder var i sÀrklass det vanligaste undervisningsredskapet. LÀrarna har generellt en positiv instÀllning till digitala verktyg men pÄ grund av tidsbrist och begrÀnsningar i hur och vilka digitala hjÀlpmedel som fÄr anvÀndas i undervisningen hÀmmas de.

Denna uppsats Àr en intervjustudie dÀr fem musiklÀrare pÄ högstadiet beskriver och reflekterar kring sin undervisning dÀr digitala verktyg har anvÀnts i samband med musikskapande eller inspelning. Studien tar Àven upp de problem och fördelar med digitala verktyg som lÀrarna berÀttar att de har upplevt i samband med undervisningen.Resultaten visade att mÄnga av lÀrarna anvÀnde liknande arbetssÀtt som kretsade kring anvÀndandet av programvaran garageband och det loop-bibliotek som medföljer i programmet. Inspelning anvÀndes frÀmst för att dokumentera elevers fÀrdiga kompositioner i samband med musikskapande. De mest förekommande problem som beskrevs var kopplade till tid och tillgÀnglig utrustning. Som fördelar nÀmns ökat intresse och motivation hos elever, och de möjligheter som digitala verktyg medför till de elever som inte behÀrskar instrument..

LÀrare i Sverige har större tillgÄng till digitala verktyg Àn i andra jÀmförbara lÀnder, trots detta visar rapporter att lÀrare i svenska skolan inte anvÀnder sig av dessa i den mÄn möjligheter finns. Vi undersöker dÀrmed: Vad Àr avgörande för hur och om lÀrare anvÀnder digitala verktyg i sin undervisning i Àmnet samhÀllskunskap? Samt; Hur kan vi förstÄ de skillnader som uppvisas mellan olika lÀrares anvÀndande och förhÄllningssÀtt till digitala verktyg. Vi nÀrmar oss frÄgorna utifrÄn Giddens struktureringsteori som menar att strukturer och aktörer inte verkar i vakuum utan samspelar och pÄverkar varandra. Med avstamp i teorin har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever samt har vi genomfört ett antal observationer.

Föreliggande undersökning fokuserar pÄ bildlÀrare och deras uppfattningar och erfarenheter av elevkommunikation utifrÄn digitala och traditionella verktyg i bildarbeten. Undersökningens metod har varit samtalsintervju dÀr det empiriska materialet Àr insamlat frÄn tre bildlÀrare. Under bearbetning och analys har jag inspirerats av fenomenografin som ett analytiskt verktyg. Det framkommer av resultatet att elevkommunikationen utgör en viktig del bÄde för process och produktion inom bildÀmnet, bÄde för bilders kvalitet och gruppens positiva energi och sammanhÄllning. Resultatet visar Àven att nÀr elever under bildarbeten anvÀnder traditionella verktyg, ger det en synligare process.

I va?rt dagliga arbete har vi sett hur barn la?r sig la?sa och skriva med hja?lp av surfplattan. Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rskolebarns la?s- och skrivinla?rning sker med hja?lp av digitala pedagogiska verktyg, sett utifra?n behavioristiskt, konstruktivistiskt och sociokulturellt la?randeperspektiv. Som metod har vi anva?nt oss av observationer pa? fo?rskolebarn som filmades.